Nu har det tärt på mig läääänge ocg väl, så nu börjar jag inta formen som en bitterfitta, kanske inte riktigt men snart iaf.
Det handlar om jobb, eller frånvaron av jobb kanske jag ska säga.
Det söks jobb hit och dit, det söks jobb som inte finns, det söks jobb som aldrig kommer bli mina.
Men sen ska det ju finnas jobb och söka och dem duggar det inte tätt om.
Utnyttja ditt nätverk, se om dina kontakter kan hjälpa dig.
Men vad ska jag göra när jag under de senaste 10 månaderna har känt mig som en terrorist på mina kontakter?!!
Och jag har fortfarande inget jobb, för det finns inga!!!
Men plugga då tänker ni, jo men jag kom allt in på en utbildning, MEN för att klara det ekonomiskt så måste man ha ett timjobb på sidan av, och det har inte jag.
Och inte lyckades jag att få tag på något heller.
Ut LASAD från Kils Kommun, så jag får inte jobba någonstans inom kommunen *suck*
Men visst kommer det en snäll ängel och säger att du får pengar av mig i December och till sommaren så oroa dig inte för ekonomin nu utan plugga på du, så visst kan jag plugga.
Jag har blivit så bitter att funderar på om jag är helt dum i huvudet och värdelös när jag går på IKEA och ser vissa personer där som jobbar. (Och nu menar jag inte folket i Samhall kläderna).
Men vad gör jag för fel? varför vill tex inte IKEA ha mig? och ingen annan heller för den delen.
Nu ska man visst ge sig ut på praktik oxå.
Dra a-kassa men man jobbar, kostar ju inte arbetsgivaren nått.
A-kassa dagarna försvinner trots att man praktiserar.
Så de vill att man ska praktisera fulltid och sedan hinna söka jobb utöver det.
Missförstå mig rätt nu, jag tycker praktik är toppen om det leder till ett jobb, ett "riktigt jobb" alltså. Men det finns så många som utnyttjar det och man har inte rätten att tacka nej till en praktikplats om man blir tilldelad en.
Frustrerad och bitter är nog rätt ord och beskrivning på mig nu....
Varför har alla andra, men inte jag????!!!!!!!
Ja e´ inte bitter!!!! JJOOOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!
Puss hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar